Växa i tro

Människor har i alla tider hämtat inspiration i naturen. I vår nordiska kontext eller i den keltiska traditionen är det i regel positiva erfarenheter, men naturen har genom historien också setts som hotande och farlig, till exempel ett stormigt hav eller en farlig skog. Det finns något meditativt för den stressade nutidsmänniskan i mötet med naturens skönhet och vila.

En vanlig natursymbol är bilden av det sakta växande trädet. I klassisk hebreisk tradition är detta en framstående metafor för visheten: ”För dem som håller sig till henne <visheten> är hon ett livets träd – lycklig den som håller fast vid henne.” (Ordsp. 3:18) I Edens lustgård fanns också livets träd, inte bara kunskapens träd på gott och ont. Korset är i kristen tradition också en symbol för livets träd.

Söndagens tema om att växa i tro finner vi bland påskdagarna, de stilla dagarna då vi tar in påskens verklighet och reflekterar uppståndelsens betydelse i det sätt på vilket vi lever våra liv. Just denna söndag är växandet i centrum, alltså hur det kommer sig att vi växer till på livets många olika områden.

Här möts vishetens betraktande reflektion och den kristna trons omorientering mot att leva ett liv redan här och nu, med uppståndelseljuset mötandes oss redan i denna spruckna värld. Visheten är till sitt väsen allmänmänsklig, uppenbarelsen något diametralt annorlunda som genomlyser det vi hade förväntat oss.

Som människor har vi förmågan att reflektera över världen, våra relationer och vår egen livsresa. De erfarenheter vi gör genom livet förvandlar oss som yrkesmänniskor, som sociala människor, i våra nära relationer och i vårt förhållande till de ”existentiella” frågorna. I yrkeslivet växer vi genom vårt utövande, från att vara nybörjare till att bli chefer eller specialister. I våra sociala relationer odlar vi vänskap genom åren. I våra familjer går vi från att vara yngst till att vara äldst. Förstå mina starkt förenklade bilder rätt.

Men trädet förblir utan rötter om vi inte får redskap att hantera våra existentiella frågor. Inte bara coronapandemin tvingar oss att fundera på liv och död, gång på gång möter vi spänningen mellan kontroll och vanmakt, närhet och distans, leda och mening. Få saker haltar så mycket som för den som bara odlar en eller några av dessa livets fyra dimensioner: Vi behöver alla växa i vårt ansvar (yrke), i våra nätverk (socialt), i våra nära relationer (familj) och i vårt livs stora meningsfrågor (existens).

På söndag möter vi dessa frågor i vår gudstjänst, som hålls på plats i Kanalkyrkan. I den bästa av världar har vi ordning på ljudutsändningen och inte bara bilden när vi streamar vår gudstjänst. Temat är ”att växa i tro” och den kristna anvisningen till dig som vill vandra den vägen i ditt liv. Välkommen!

Pastorn i Kanalkyrkan  

• Dela